Tisdag i mitt liv

Gick ut kvart i sju i morse och fick en härlig kall regndusch i ansiktet. Vi körde i flera hål i vägen på väg till jobbet. Sen lossnade en vindrutetorkare. På nyhetswebben fick jag veta att nån hade dött i en trafikolycka, att vi troligtvis går mot ekonomisk kollaps i världen pga klimatproblemen och att nynazister vinner mark i en grannstad.
Härlig morgon va?
Sa jag att jag åt frukost och åkte med en MYCKET trevlig människa till jobbet? Eller att jag var lite varm, så regnet var rätt skönt? Hålen i vägen är för att man bygger om vägen så den blir bättre. Och att jag hade sovit skönt så egentligen kände jag mig rätt pigg och glad. Olyckor och världsproblem är nåt vi kan ta tag i tillsammans. Jag tycker den här tisdagen är härlig att få vara med om trots allt.

Läs inte detta om du inte är intresserad av politik!

Läser i en dagstidning att många elever på olika utbildningsriktningar välkomnar fastare disciplin.
Hmm, KAN tydliga regler och vettig disciplin EVENTUELLT ha något med studieresultatet att göra? 

Jag måste bara få lufta mina åsikter om detta. Jag har jobbat sammanlagt kanske 5 år inom högstadieskolan. Och outbildad som jag är, skulle jag kunna visa minst 20 tydliga exempel på hur stökiga elever kan nå mer än godkänt bara man ger dem rätt förutsättningar. DÅ menar jag att man måste SE dem och på allvar visa att de är värdefulla som individer. Man måste ha LITE extra tid och engagemang för att ordna ett utrymme och ett vettigt sätt för dem att kunna hämta in kunskaper. Och så måste man vara stenhårt konsekvent dag ut och dag in i ett halvår kanske, och då MÅSTE man också ha glasklara regler och riktlinjer. Vissa negativa handlingar och beteenden måste kunna få konsekvenser som verkligen känns. DÅ är det inte så jättesvårt att vaska fram guldklimparna ur gruset. Och så tycker man att man är nyttig som lärare också. Det är inte helt fel. Alla vinner. Bra att vi verkar ha fått en regering (som efter viss städning och rättning i leden) som vågar sätta standarden lite högre. Som inte tycker att den invanda attityden "alla-är-lika-och-disciplin-är-diskriminerande" måste råda.

Sådär ja, nu fick jag det sagt också!


En ding ding värld

Årets läskigaste grej? http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,918205,00.html

Trendspan

Jag har upptäckt en trend vad gäller bloggande...

Om man är lite känd, pseudokänd eller vill-vara-känd-person-som -känner-en-som-är-känd så startar man en blogg och ser till att få den upplagd på Aftonbladet Klick!

Sedan bloggar man om PRECIS ingenting. Korta, opersonliga inlägg som alla utanför den absoluta inre kretsen inte fösrtår NÅNTING av. Släng in lite lögner om att du ska ut o shoppa dyra märkeskläder, lite uteställen som låter hippa och en o annan Lassie-merit så är saken klar. Fulländat NONSENS! Exempel? Margret, Fredrik V och andra hybrisdrabbade halvkändisar.
Nej tacka vet jag alla gräsrotsbloggare som verkligen skriver om saker som rör andra vanliga människor som fortfarande värdesätter vanliga saker.

Heja oss småbloggare som inte är hippast men som har glöden och skrivarglädjen kvar!

Död åt bloggtramset , länge leve bloggarna!

I-landsproblem

Satt på slipsmiddag igår. En bordsgranne (uppenbarligen ganska tät, såvida det inte är lånta fjädrar) satt och funderade över om han skulle köpa stora eller lilla Volvo Crosscountryn. Den nya alltså.
"Frugan tar ju ändå alltid A6:an. Så jag får ju nöja mig med den lilla Audin. För jag menar jag kan ju inte ta ut nån av de andra bilarna i det här höstvädret. Så jag måste nog köpa den lilla XC70:n"
Jag sneglade ut på min Saab 900 från -95 och noterade att rostfläcken på dörrn har blivit större.


Uppdaterat igen

Cliff frågade om vi hade varit med i tidningen någon gång, typ 15 minutes of fame. Jag var tydligen med i Aftonbladets nätupplaga med 2 st på måfå inskickade bilder...

Hmm nu är de uppe igen.
Aftonbladet.se, "Läsarbladet", "de mötte sina idoler", bild 24 och 25...

Mosstrollets challenge

Jag har blivit utmanad av Mosstrollet att avslöja 5 egenheter/ovanor... Och handlar det bara om 5 är det jun ingen match. Jag orkar dock ICKE skicka utmaningen vidare. Men när ett norskt mosstroll utmanar är man ju inte bang.


1.
Jag har en triol-fingertrum-takt som jag MÅSTE köra till musik jag hör på radion, på jobbet eller i bilen. Datorn ger ett schysst trummande ljud på fronten och i bilen är det givetvis ratten.
2.
Om jag inte har  a) Ipren  b) Nässpray  c) Carmex  d) Filofaxen i min Billabongväska får jag ångestliknande symptom.
3.
Spelar ofta "Quadrapop" på min mobil när jag är på toan.
4.
Säger ofta filmrepliker åt mig själv i spegeln på morron. Och garvar åt det.
"How you doin' "
5.
Är pedant när det gäller kablage och sladdar. Både på jobbet och när vi har spelning med bandet framförallt!!!

Sådär du Mossis. Varsego.

Hallå!!!

47667-40

Du 
som eventuellt läser detta... Gå inte härifrån nu utan att ha skrivit en liten kommentar!
Så jag får se om det är nån som verkligen läser!
Jag är en nyfiken människa!

Mer om modiga män i platåskor

Jag satt och åt frukost vid TV:n när jag fick se ett inslag från Nord-Korea där en kvinnlig nyhetsuppläsare med hysterisk mörk röst rapporterade att man hade genomfört ett lyckat kärnvapenprov.
"Lyckat kärnvapenprov". Hmm. Där har ni en ironi som heter duga.
När jag sedan fick veta via en nättidning att hjärnan bakom testsprängningen, nämligen dårpippin i förra inlägget, den kortväxte herr Jong-il, tydligen har platådojor för att kompensera sin kroppslängd, ja då blev bilden komplett. Bilden av en mycket liten människa med mindervärdighetskomplex,
sjukligt maktbegär, patologiska aggressioner och kass självbild.
Jag vill inte att en sån människa ska bestämma 22 miljoner Nordkoreaners öde,
leva i abnormt överflöd och låta sina landsmän svälta ihjäl.
Jag vill inte heller att en sån person ska kunna avgöra min framtid,
eller hindra mig från att få leva, drömma och älska.
Hur kan hot och våld vara ett livsmål?
Hur sjukt är det inte att med våld tvinga ett helt folk att ljuga och säga "den Käre Ledaren"?
När man innerst inne vet att man förmodligen är hatad av alla man möter?
Jag skulle vilja veta vad denna förtvinade människospillra tänker när han blir ensam i nattens mörker.

Bilden av en modig man


47667-39

Tänk vilken lycka för Nord-Koreas president att äntligen ha fått bevisa att han är en riktig machokille.
Jag är övertygad om att han nu har begravt sina mindervärdighetskomplex en gång för alla.
För det kan ju inte vara kul att vara kort, ha taskig klädsmak, vara jättearg och ha
en frisyr som ser ut som en pälsmössa.
Och då är ju givetvis lösningen att skaffa en riktigt farlig bomb och testa lite.
Så grattis Kim, nu tycker vi alla att du är en modig, stark och smart snubbe!

47667-38


Kändiskameran slår till igen!

47667-37

Jaha då har vi minglat då, Katti Hoflin och jag.

Telefonterror

Idag ringde jag till en firma i Västergötland och sökte Sven Svensson. Jag hamnade hos växeln, där en kvinna säger:

"Du har sökt Sven Svensson".

Tystnad uppstår.

Jag säger: "Ja det stämmer fint det!"

Tystnad igen.

Växeldamen: "Ja han är upptagen i telefon."

Jag: "Jaså."

Tystnad för 3:e gången.

Dam: "Vill du dröja kvar?"

Jag:" Nä."

Tystnad 4. Nu känner jag mig manad att få ett slut på lidandet:

"Jag återkommer. Tack hej."


VARFÖR svaras det på detta vis i en växel? Jag vet väl för tusan att jag har sökt Sven Svensson! Det var ju jag som ringde! Och varför tystnar de? Det vore väl 100 gånger bättre för alla inblandade om de bara talade om direkt varför personen inte svarar, och vad jag bör göra, så jag slipper sitta där och undra vad som pågår. Eller ännu bättre, svara inte alls! Då VET jag att jag måste återkomma utan att sitta och tjafsa med nån i växeln.

Eller ni växeltelefonister där ute: Vad vill ni att vi ska säga efter att ni har informerat oss om att vi har ringt? Då när ni blir tysta och låter oss sitta som fån med telefonen i näven? Svara gärna.

Det är ju som om jag skulle skriva och informera dig var 5:e rad att "du läser Olas blogg  just nu". Jamen det vet du ju redan, det är ju DU som sitter där och har valt att läsa alla de här oviktigheterna!

Nästa gång ska jag bara sitta mol tyst när jag hamnar i denna situation.

Tuut..... tuuut.....

"Ni har sökt Sven Svensson!"

Ola är tyst.

"Hallå ni har sökt Sveen!"

Mördande tystnad.

"Är det nån där? Hallå du som har ringt och sökt Sven Svenssoon!"

Ett ondskefullt skratt hörs från min strupe när växeltelefonisten bryter ihop därför att han eller hon inte upplever att han/hon lyckas med att informare mig att jag faktiskt sökte Sven Svensson. Vilket jag inte gjorde. Jag ringde bara en växel på måfå för att hämnas.

Tystnad.

47667-36