Djupare fundering

Jag tänker på rätt ofta vad som är viktigt i livet. Egentligen. Jag vaknar ibland på natten och ligger och
funderar. Och oroar mig ibland. För hur pengarna ska räcka, eller om man har en konflikt med någon.
Och att livet är så ofattbart kort och bräckligt på något vis.
Jag har ju tydliga minnesbilder från när jag var kanske 4-5 år. Eller när jag var 12. Eller 18 eller 27.
Min 30-årsdag känns som igår. Det är snart 8 år sedan...
Hursomhelst, jag hör ofta människor prata om saker de ska köpa, eller ställen de ska resa till.
Och när de pratar om saker de äger, så märker man att de tycker att de blir någon.
Det är lätt att tro att framgång och välstånd visar vem du är. Kan det vara mera fel?
Jag känner människor som har allt de behöver och mycket mer.
De pratar mycket om allt de har, och tycker sig få ett högre värde än många andra.
Men så slår det mig att det skulle räcka med t. ex. ett litet virus som orsakar nån sjukdom,
så är man utslagen och pengarna förlorar sitt värde omedelbart.
Vi satsar säkert 95 % av vår energi att bygga upp sådant som egentligen är värdelöst.
5 % av vår kraft satsas på det som räcker hela livet, typ vänskap, skapande och vänlighet.
Borde det inte vara tvärtom? Idag ska jag göra tre saker som gör mig glad men som inte
genererar pengar. Träffa en vän, och sen ska jag spela lite piano hemma.
Och krama en person som säger att hon älskar mig.


The show must go on...

Jag tittade på statistiken till min blogg och insåg att minst 3200 människor har läst den någon gång under året. Det är en ganska spännande känsla att veta att så många ändå har gjort sig besväret att läsa mina ord. Tack till alla er som tittar in här nån gång ibland. Jag ska bättra mig och börja skriva mer bara våran nyårsshow får gå i graven i helgen.
PS. Kan någon med samma erfarenhet tala om för mig varför man, när det sitter familj och vänner i publiken, tappar textrader som man annars rabblar i sömnen? Väldigt märklig reaktion tycker jag. En konstig, omedveten rampfeber kanske. Vore kul att höra vad ni tror, ni som har stått där nån gång, med ljuset i ansiktet och ska leverera en sång, inövad i ryggbenet. Trodde man. Så ser man sin älskling i publiken. Och så står man där. Skum grej.
47667-48

Spektaklet går vidare...

Här...
...kan man läsa om hur Gurun fick snälla ord skrivna om sig i Norrköpings Tidningar.
Revy är kul! Att få träna in repliker och steg, att bli någon annan för en stund.
Scenbygge, rekvisita och kläder är också spännande. Och så borde fler få uppleva känslan
att bli teatersminkad nån gång. Manligheten får sig en knäck i början,
men jag måste erkänna att det är rätt häftigt att köra lite på glitter- och glamourgrejen för en kväll.
Det blir troligtvis sammanlagt 8 föreställningar med så gott som slutsålt i Folkan.

Skrev en Glad Amatör

47667-47